15 nya lagar som berör dig som är, ska bli eller har varit hantverksföretagare

2019-01-07

AKTUELLT | Runt årsskiften träder nya och ändrade lagar ikraft och årsskiftet 2018/2019 är inget undantag. För dig som är hantverksföretagare finns en hel del lagar att hålla koll på - i synnerhet för dig som har anställda och underentreprenörer. Här listar vi de viktigaste lagarna för dig att hålla koll på.

1. Nytt ansvar för arbetstagares lön i entreprenadkedjor

Börjar gälla: 1 januari 2019

Den nya lagen innebär att en arbetstagare som inte får lön av sin arbetsgivare för arbete i en bygg- eller anläggningsentreprenad ska kunna få betalt från en annan entreprenör i entreprenadkedjan. Ansvaret ska i första hand gälla uppdragsgivaren, det vill säga den entreprenör som har anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör. I andra hand ska även entreprenören högst upp i kedjan, huvudentreprenören, kunna ansvara. En arbetsgivare, en uppdragsgivare och en huvudentreprenör ska vara skyldig att lämna viss information till en arbetstagare. Det ska vara möjligt att reglera frågan om entreprenörsansvar i kollektivavtal och att tillämpa ett sådant kollektivavtal i stället för det lagstadgade entreprenörsansvaret. Entreprenörsansvaret ska också tillämpas vid utstationering.

 

2. Sänkt skatt för personer över 65 år

Börjar gälla: 1 januari 2019

Skatten sänks ytterligare för äldre personer. Skattesänkningen sker genom att det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets början har fyllt 65 år förstärks. Ändringen innebär att grundavdragsbeloppet höjs för den som har en inkomst mellan 60 500 och 1 177 000 kronor per år. För den med en månadsinkomst på 25 000 kronor blir skattesänkningen ungefär 350 kronor i månaden. De som har inkomster över 1 182 000 kronor per år får höjd inkomstskatt. Anledningen är att denna grupp med nuvarande regler betalar lägre skatt än löntagare under 65 år.

 

3. Höjda skiktgränser

Börjar gälla: 1 januari 2019

Skatten sänks för de personer som betalar statlig inkomstskatt genom att den nedre skiktgränsen ändras till 490 700 kronor och den övre till 689 300 kronor. De nya brytpunkterna för personer under 65 år blir 504 400 respektive 703 000 kronor. Höjningen av den övre skiktgränsen motsvarar den årliga uppräkningen för 2019 medan den nedre höjs med 16 800 kronor mer än vad den årliga uppräkningen skulle ha gett. Den extra ändringen av den nedre skiktgränsen innebär att personer som har en månadslön som överstiger ca 42 000 kronor betalar 280 kronor mindre i skatt per månad.

 

4. Utökat jobbskatteavdrag

Börjar gälla: 1 januari 2019

Jobbskatteavdraget utökas med totalt 10 miljarder kronor för personer som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år och som har arbetsinkomster som överstiger 0,91 prisbasbelopp.

 

5. Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen

Börjar gälla: 1 juli 2018 (1 januari 2019)

Genom ändringarna ska bland annat uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå lämnas till Skatteverket månadsvis i en arbetsgivardeklaration i stället för årligen i en kontrolluppgift. Syftet med lagändringarna är att minska skattefusk och skatteundandragande. För uppgiftsskyldiga som ska föra en personalliggare och som vid ikraftträdandet har fler än 15 anställda, tillämpas bestämmelserna från och med den 1 juli 2018. Övriga uppgiftsskyldiga ska tillämpa bestämmelserna från och med den 1 januari 2019.

 

6. Återbetalning av medlemsinsatser i arbetskooperativ

Börjar gälla: 1 januari 2019

Arbetskooperativa ekonomiska föreningar ska kunna betala tillbaka en medlemsinsats med ett högre belopp än insatsens nominella värde. En medlem kan därmed få del av den värdeökning som har skett när han eller hon lämnar föreningen. Skattemässigt ses beloppet som huvudregel som lön. De nya reglerna gäller för alla ekonomiska föreningar där medlemmarna är anställda av föreningen eller på något liknande sätt arbetar i föreningens verksamhet. Det kan till exempel handla om personalkooperativ och konsultbyråer.

 

7. Modernare regler om varumärken

Börjar gälla: 1 januari 2019

Ändringarna innebär att den svenska varumärkeslagen och varumärkesförordningen anpassas till nya EU-regler. Det förenklar för företagen som bedriver verksamhet inom EU och skapar förutsättningar för ökad export. De svenska bestämmelserna blir också mer teknikneutrala, vilket underlättar registreringen av nya märkestyper, till exempel animerade varumärken. Varumärken måste skyddas för att behålla sitt värde. Ändringarna innebär därför också att varumärkesskyddet stärks så att det blir möjligt för tullen att stoppa varor som passerar landet även om de inte ska säljas på den svenska marknaden, så kallad transit. Det ökar möjligheterna att bekämpa olaglig handel med varumärkesförfalskningar.

 

8. Ny lag om företagsnamn

Börjar gälla: 1 januari 2019

Den nya lagen om företagsnamn ersätter den nuvarande firmalagen, som är mer än 40 år gammal. I sak motsvarar den nya lagen till stora delar den nuvarande, men är mer överskådlig och lättare att tillämpa. Moderniseringen av lagstiftningen förväntas leda till kostnadsbesparingar för många av de företag som i stället för varumärken använder sitt företagsnamn som kännetecken. Besparingarna förväntas ske både för verksamheten och för de varor och tjänster som företaget erbjuder.

 

9. Modernisering av lagen om skiljeförfarande

Börjar gälla: 1 mars 2019

Lagen om skiljeförfarande moderniseras i syfte att skiljeförfarande även fortsättningsvis ska vara en effektiv och rättssäker form av tvistlösning. Moderniseringen syftar också till att lagen ska vara lättillgänglig, även för utländska tillämpare, och till att attrahera internationella skiljeförfaranden till Sverige. Möjligheten att väcka en särskild talan vid tingsrätten om skiljemännens behörighet begränsas. En part får större möjlighet att utse en ny skiljeman när den tidigare skiljemannen inte kan fullfölja uppdraget. Den klandergrund som avser uppdragsöverskridande skärps. Möjligheten att använda engelska vid bevisupptagning i klanderprocessen utökas. Det införs även ett krav på prövningstillstånd i Högsta domstolen i klandermålen.

 

10. Mer lättillgänglig insamling av förpackningar och returpapper

Börjar gälla: 1 januari 2019

Kravet på insamlingssystemens servicegrad skärps, bland annat genom att returpapper och förpackningsavfall för de vanligast förekommande materialen ska samlas in fastighets- eller kvartersnära. Kraven på förpackningarnas utformning tydliggörs. Kommunerna får samla in förpackningsavfall och returpapper endast om de har avtal med ett tillståndspliktigt insamlingssystem. Producenterna ska rapportera till Naturvårdsverket om den mängd förpackningar, tidningar och tidningspapper som producenterna släppt ut på den svenska marknaden. En anmälningsplikt införs för de som utan att vara tillståndspliktiga samlar in förpackningsavfall eller returpapper från verksamheter.
Kommunerna ska tillhandahålla system för insamling av matavfall som hushållen har sorterat ut. Varje kommun får bestämma hur insamlingen ska organiseras.

 

11. Digitalt inhämtande av uppgifter från företag

Börjar gälla: 1 oktober 2018

Den nya förordningen innebär att ett 70-tal utpekade myndigheter så långt det är möjligt ska använda sådana uppgifter om företag som finns tillgängliga inom statsförvaltningen. Detta för att företag inte ska behöva lämna uppgifterna flera gånger. Myndigheterna ska också, när det är lämpligt, samordna sitt inhämtande av uppgifter från företag så att företagens uppgiftslämnande begränsas. När myndigheterna utvecklar system för inhämtande av uppgifter från företag, ska systemen utformas så att företags uppgiftslämnande som huvudregel sker digitalt. Bestämmelserna syftar till att förenkla för företag.

 

12. Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan

Börjar gälla: 1 januari 2019

Genom lagändringen tydliggörs när de tidsfrister som gäller för byggnadsnämndens handläggning av ärenden om lov, förhandsbesked eller startbesked börjar löpa, när de upphör och vilka förutsättningar som finns för att förlänga fristerna. Om fristerna inte hålls reduceras den avgift som byggnadsnämnden annars skulle ha rätt att ta ut för sin handläggning.

 

13. Tydligare och enklare detaljplanekrav

Börjar gälla: 1 januari 2019

Ändringarna innebär att det blir enklare att bedöma när detaljplan krävs och inte krävs. Det tydliggörs att kravet på detaljplan för en ny sammanhållen bebyggelse bara gäller bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk och om det finns ett behov av planläggning. De omständigheter som har betydelse för bedömningen av om detaljplan krävs kommer att framgå av lagtexten, både i fråga om uppförande av en ny sammanhållen bebyggelse och förändring eller bevarande av en befintlig bebyggelse. Den inverkan på omgivningen som ett byggnadsverk i sig har ska beaktas vid bedömningen av om detaljplan krävs för ett nytt bygglovspliktigt byggnadsverk.

 

14. Ny regional planering

Börjar gälla: 1 januari 2019

Nya bestämmelser om regional fysisk planering införs i plan- och bygglagen. Sådan planering ska ske i Stockholms län och i Skåne län. Landstinget blir ansvarigt för planeringen inom sitt län. I landstingets uppgifter ingår bland annat att anta en regionplan. Planen ska ge vägledning för beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. De nya bestämmelserna ersätter bestämmelserna om regionplanering i plan- och bygglagen och i lagen om regionplanering för kommunerna i Stockholms län.

 

15. Karensavdrag ersätter karensdagen

Börjar gälla: 1 januari 2019

Ett karensavdrag införs i sjukförsäkringen och ersätter karensdagen. Karensavdraget ska göras från och med den första dagen med sjuklön eller sjukpenning för den som inte omfattas av bestämmelserna om högriskskydd. För sjuklön gäller att ett avdrag ska göras som uppgår till tjugo procent av en genomsnittlig veckoersättning av sjuklön. För sjukpenning ska karensavdraget utgöra en hel kalenderdagsberäknad sjukpenningdag eller, i de fall sjukpenningen ska arbetstidsberäknas, 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning av sjukpenning. Egenföretagare som endast har inkomst av annat förvärvsarbete berörs inte av regeländringarna i egenskap av egenföretagare.

Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2018/2019 (Regeringskansliet) >

Dela