Studien lyfter brister som är viktiga att tillgodose för att få små svenska hantverksföretag att överleva och växa.

Debatt: Hantverkarbristen är ett strukturellt misslyckande – nu krävs riktat stöd

12.12.2025 | Hilde Altern och Stefan Fritzdorf

Hantverkare är avgörande för Sveriges näringsliv, för vårt kulturarv och vår småföretagarekonomi. Ändå är flera yrkesgrupper på väg att helt försvinna. En ny studie visar att bristen på möjligheter till kompetensutveckling är en av anledningarna. Här skriver Hilde Altern, rektor för Hantverksakademin, och Stefan Fritzdorf, ordförande i Stockholms Hantverksförening, om vikten av att vända trenden. 

En förutsättning för att Sverige ska kunna nå sina mål om hållbar konsumtion och produktion, Mål 12, Agenda 2030, är att vi konsumerar produkter av god kvalitet med lång livslängd och som går att reparera och renovera. Vi behöver sända tydliga signaler om vilken typ av produktion och konsumtion vi vill ha och vi behöver se till att det finns duktiga hantverkare som kan erbjuda hållbara alternativ. Att som land bibehålla den kompetensen är ingen självklarhet, utan det kräver en riktad insats som möjliggör för dessa yrkesutövare att bygga stabila och starka företag.

Men som förstudien Små hantverksföretags kompetenskompass, 2025 från Hantverksakademin och Stockholms Hantverksförening visar, så går den här utvecklingen just nu åt fel håll. Små hantverksföretag står ofta ensamma med ökade kostnader, hårdare konkurrens och en växande digital marknad som kräver kompetens de sällan har tid eller råd att utveckla.

Hela 43% av hantverkarna i studien upplever att dom har behov av ytterligare kompetens eller kunskap inom marknadsföring och digital synlighet, 35 % kämpar med försäljning och prissättning och 40 % upplever en osäkerhet kring verksamhetens framtid.

Det här är inte bara individuella problem – det är ett strukturellt misslyckande. För de enskilda hantverkarna är konsekvenserna av utebliven kompetensutveckling tydliga. De beskriver att verksamheten stagnerar, kunder går förlorade, arbetet tar längre tid än nödvändigt, arbetsbelastningen ökar och arbetsmiljön försämras. Andra studier av småföretagare och branschrapporter visar samma sak.

För att vända denna negativa trend krävs politiska och ekonomiska åtgärder från flera håll – och det krävs nu.

Hantverkarna själva efterfrågar bland annat följande insatser:

• En långsiktig modell för kompetensutveckling, där affärskunnande och hantverk integreras.
• Stödstrukturer som frigör tid, så att hantverkare får vara hantverkare.
• Skräddarsydda kompetenspaket, framtagna av och för hantverkare.

Sänkt moms på hantverkstjänster och lättnader på arbetsgivaravgifter för enmansföretag är åtgärder som skulle sätta en positiv boll i rullning. En stärkt ekonomi ger större utrymme att frigöra tid för kompetensutveckling. Ekonomiska lättnader och riktade stöd ger också en stark signal om att man från politiskt håll förstår och värdesätter dessa branscher och ser dessa yrken som viktiga samhällsbärare.

Om politiker och näringsliv menar allvar med att skapa en hållbar samhällsstruktur, måste hantverkarna ges förutsättningar att göra sitt jobb och få sina företag att gå runt. Det är deras yrkesskicklighet Sverige behöver för att vi ska kunna reparera mer, förlänga livslängden på allt från skor till byggnader och minska vårt resursberoende.

HiIde Altern, rektor på Hantverksakademin, Stefan Fritzdorf, ordförande Stockholms Hantverksförening


LADDA NER OCH LÄS Små hantverksföretags kompetenskompass, 2025
Kort version
Fullständig version

Kontaktperson för Små hantverksföretags kompetenskompass, 2025 är projektledare Sofia Malmgren. sofia.malmgren@hantverksakademin.se