Genomförande av visselblåsardirektivet ger skydd för personer som rapporterar om missförhållanden

Börjar gälla: 17 december 2021 (förutom 2 kap. i förordningen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden som träder i kraft den 17 juli 2022)

Personer som rapporterar om missförhållanden ges skydd i form av ansvarsfrihet och skydd mot hindrande åtgärder och repressalier. Även vissa andra personer än de som rapporterar missförhållanden omfattas av visst skydd, såsom personer som bistår vid rapporteringen. Rapportering enligt lagen kan göras internt, externt eller genom offentliggörande.

Verksamhetsutövare av en viss storlek ska ha interna visselblåsarfunktioner dit personer som rapporterar om missförhållanden kan vända sig för att slå larm. Vissa behöriga myndigheter ska ha externa visselblåsarfunktioner för att ta emot och hantera rapporter om missförhållanden.

Uppgifter om rapporterande personers och andra enskildas identitet skyddas genom bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt. Uppgifter om företagshemligheter hos behöriga myndigheter skyddas genom en bestämmelse om sekretess. Statsbidrag kan lämnas till arbetsmarknadens parter och andra ideella organisationer för information och rådgivning om lagens skydd.

Karensdag och krav på läkarintyg vid sjukdom återinförs för deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser

Börjar gälla: 1 december 2021

Avdrag för karensdag vid sjukdom och krav på läkarintyg efter den sjunde dagen återinförs för ersättningar i form av aktivitetsstöd, etableringsersättning och utvecklingsersättning. Under större delen av 2020 och 2021 har ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser betalats ut utan avdrag för karensdag eller krav på läkarintyg vid sjukdom.

Antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskas tillfälligt

Börjar gälla: 1 januari 2022 (gäller till och med 1 januari 2023)

Det ordinarie karensvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen innebär att arbetslöshetsersättning inte lämnas under de sex inledande dagarna av arbetslösheten. Antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskas nu tillfälligt från sex till två. Detta innebär att enskilda kan få arbetslöshetsersättning redan efter två arbetslösa dagar.

Tillfälliga lättnader för företagare i arbetslöshetsförsäkringen förlängs

Börjar gälla: Följer av ändringsförfattningarna (gäller till och med 1 januari 2023)

Enligt ordinarie regler gäller att en företagare som återupptar sin näringsverksamhet efter att den har varit vilande inte kan få rätt till arbetslöshetsersättning förrän fem år har gått sedan verksamheten återupptogs, den så kallade femårsregeln. Enligt tillfälliga bestämmelser har femårsregeln inte tillämpats för uppehåll i verksamheter som görs under 2020 och 2021. En förlängning av detta undantag görs, vilket innebär att femårsregeln inte heller ska tillämpas för uppehåll i näringsverksamhet som görs under 2022.

Företagare ges därför ytterligare möjlighet att få arbetslöshetsersättning när verksamheten tidigare har varit vilande. Även den tillfälliga möjligheten för företagare att med bibehållen arbetslöshetsersättning vidta marknadsföringsåtgärder som endast syftar till att senare kunna återuppta verksamheten förlängs.

Ny skattelättnad för cykelförmån införs

Börjar gälla: 1 januari 2022

I syfte att öka cykelpendlingen införs en skattelättnad för förmån av att använda cykel som tillhandahålls av arbetsgivaren för privat bruk. Skattelättnaden innebär att en cykelförmån ska tas upp till beskattning bara till den del värdet av förmånen överstiger 3 000 kronor per beskattningsår.

Skattelättnaden gäller vanliga trampcyklar och elcyklar, förutsatt att förmånserbjudandet riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen, det vill säga alla tillsvidareanställda. Både cyklar som tillhandahålls under en längre sammanhängande period och cyklar som tillhandahålls mer sporadiskt, till exempel inom en cykelpool, omfattas av skattelättnaden.

Krav på klimatdeklaration för nya byggnader införs

Börjar gälla: 1 januari 2022

Krav på klimatdeklaration för byggnader införs. Det innebär att byggherren ansvarar för att upprätta och lämna in en klimatdeklaration till Boverket när en ny byggnad uppförs. Klimatdeklaration ska spegla den klimatpåverkan som uppstår vid uppförande av en ny byggnad. 

Kommunens byggnadsnämnd får meddela slutbesked först när byggherren har visat att denne har lämnat in en klimatdeklaration eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att lämna in en sådan deklaration. Boverket är tillsynsmyndighet och ska även föra ett register över inlämnade klimatdeklarationer.

Avgift för ansökan om virkesupplag tas bort

Börjar gälla: 1 januari 2022

Det införs ett undantag från den statliga väghållarens möjlighet att ta ut avgift för prövning av vissa ansökningar. Detta gäller ansökningar om tillstånd för upplag av virke eller skogsbränsle.

Förenklade regler för elledningar som används för delning av energi och laddinfrastruktur för fordon

Börjar gälla: 1 januari 2022.

Flera nya och utökade undantag införs från kravet på tillstånd enligt ellagen för att dra och använda vissa elledningar. Det införs en möjlighet att dra ledningar mellan till exempel en byggnad med solceller till en närliggande byggnad utan att det krävs tillstånd för ledningarna.

Det införs också en utökad möjlighet att bygga ut och driva laddningsanläggningar för fordon vid trafikleder utan att det krävs tillstånd för ledningarna. Det ger bland annat möjlighet att använda befintligt vägbelysningsnät för att bygga ut laddningsstationer och underlättar för satsningar på elvägar där fordon kan laddas medan de kör.

Höjt inkomsttak i sjukförsäkringen

Börjar gälla: 1 januari 2022.

Försäkringsskyddet stärks på så sätt att inkomsttaket för sjukpenninggrundade inkomst höjs från åtta till tio gånger prisbasbeloppet. De förmåner som berörs är förutom sjukpenning även rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning samt ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. Därutöver påverkas ytterligare förmåner som regleras i andra författningar och som baseras på bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst i socialförsäkringsbalken.

Ökad trygghet för den som kallas in att arbeta vid behov

Börjar gälla: 1 februari 2022

Bestämmelserna innebär att en behovsanställd försäkrad (till exempel i en s.k. SMS-anställning) ska få sin arbetsförmåga bedömd mot behovsanställningen i sjukpenningärenden. Detta om det kan antas att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han eller hon inte hade blivit sjuk.

Från och med den tidpunkt då den behovsanställde haft nedsatt arbetsförmåga under 90 dagar ska hans eller hennes arbetsförmåga dessutom bedömas mot normalt förekommande arbeten.

Den som får arbetsförmågan bedömd mot sin behovsanställning ska inte få sjukpenningen begränsad till det högsta belopp som kan betalas ut till den som är arbetslös. Om den behovsanställde har avtalat om att utföra arbete under en särskilt angiven tid ska hans eller hennes arbetsförmåga bedömas enligt samma bestämmelser som andra anställda.

Tydligare regler vid deltidssjukskrivning

Börjar gälla: 1 februari 2022

Det införs en bestämmelse som klargör vad som gäller för arbetstidens förläggning när rätten till sjukpenning ska bedömas vid deltidssjukskrivning. Enligt bestämmelsen gäller att arbetstiden varje dag ska minskas i motsvarande grad eller, om arbetstiden förläggs på ett annat sätt, att arbetstidens förläggning inte får försämra möjligheterna till återgång i arbete.

Lagen respektive förordningen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen förlängs

Börjar gälla: 1 oktober 2021

För att även fortsättningsvis ha en god beredskap för att kunna sätta in träffsäkra åtgärder för att bekämpa coronapandemin förlängs lagen respektive förordningen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen till utgången av januari 2022 och en följdändring görs i en övergångsbestämmelse till lagen. Genom förlängningen möjliggörs att smittskyddsåtgärder på serveringsställen till exempel i form av begränsningar av storleken på sällskap och avstånd mellan sällskapen kan beslutas.

Covid-19-lagen och begränsningsförordningen förlängs

Börjar gälla: 1 oktober 2021

För att även fortsättningsvis ha en god beredskap för att kunna sätta in träffsäkra åtgärder för att bekämpa coronapandemin förlängs lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (covid-19-lagen) och förordningen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (begränsningsförordningen) till utgången av januari 2022. Genom förlängningen möjliggörs att smittskyddsåtgärder kan beslutas om på till exempel allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, fritids- och kulturverksamheter, handelsplatser och platser för privata sammankomster.

Lagen respektive förordningen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen förlängs

Börjar gälla: 1 oktober 2021

För att även fortsättningsvis ha en god beredskap för att kunna sätta in träffsäkra åtgärder för att bekämpa coronapandemin förlängs lagen respektive förordningen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen till utgången av januari 2022 och en följdändring görs i en övergångsbestämmelse till lagen.

Bättre studiestöd högre upp i åldrarna

Börjar gälla: 1 oktober 2021 och 1 januari 2022

Ändringarna ger möjlighet att vidareutbilda sig eller omskola sig högre upp i åldrarna. Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs från 56 till 60 år. Nedtrappningen i rätten att låna inom studiemedelssystemet, den så kallade lånetrappan, flyttas fram och ska börja vid 51 år och sluta vid 60 år. Rätten att låna minskas då med 20 veckor per år från och med 51 års ålder.

Även den övre åldersgränsen för rätt till studiestartsstöd höjs från 56 till 60 år. Stödet består av bidrag utan inslag av lån och utgör ett komplement till studiemedelssystemet. Ändringarna innebär också att vissa åldersgränser som rör återbetalning och avskrivning av studielån höjs på motsvarande sätt, det vill säga med fyra år.

Samtliga nya lagar och förordningar finns på Regeringen.se >>