Vilka prioriteras i en konkurs?
Konka, gå i putten, slå vantarna i bordet. Det finns många sätt att beskriva många företagares värsta mardröm: konkurs. De senaste månaderna har varit tuffa för många av Sveriges företag, inte minst de mindre företagen. En konkurs drabbar inte bara det konkursade företaget, utan även dess leverantörer och långivare. Men det finns sätt att bättra på sitt företags chanser, både att se vilka företag som är i riskzonen för konkurs och att prioriteras när kundens konkurs är ett faktum. Hantverkarnas jurist, jur. kand. Desirée Lindqvist, förklarar hur en konkurs fungerar och vad du kan göra för att undvika att hamna i en.
Vad krävs för att ett företag ska gå i konkurs?
För att försättas i konkurs krävs att företaget eller personen är på obestånd. Det är tingsrätten som bedömer detta. Att vara på obestånd betyder att man inte kan betala sina skulder och det får inte bara vara tillfälligt. Det innebär att det inte räcker att ett företag eller en person har större skulder än tillgångar.
Vad prioriteras vid en konkurs?
När en fysisk eller juridisk person går i konkurs sker detta på grund av att den är på obestånd, det vill säga inte har förmåga att betala sina förfallna fordringar. Det finns sällan tillräckligt med pengar i konkursboet för att betala samtliga borgenärer (långivare). Det är därför viktigt att veta i vilken ordning och i vilken utsträckning borgenärerna kan få betalt i ett sådant fall.
Den borgenär som har en fordran med förmånsrätt har företrädesrätt, det vill säga rätt att få betalning före andra borgenärer med oprioriterade fordringar. Bestämmelser om förmånsrätt finns i förmånsrättslagen (1970:979), förkortad FRL. Det finns särskild och allmän förmånsrätt.
Särskild förmånsrätt gäller generellt framför allmän förmånsrätt - mer om det kommer längre fram.
Om och när det finns tillgångar i ett konkursbo ska förvaltaren göra ett utdelningsförslag med en prioritetsordning som följer enligt Förmånsrättslagen (1970:979) (FRL). Den har tre nivåer:
- Särskild förmånsrätt
- Allmän förmånsrätt
- Oprioriterade fordringar
Särskild förmånsrätt gäller fordringar som har en säkerhet kopplat till sig, till exempel en fastighet eller annan pant.
Allmän förmånsrätt rör till exempel kostnader som är kopplat till konkursförfarandet samt löner och arvoden.
Övriga fordringar är oprioriterade. Om det finns tillgångar kvar efter att fordringar med förmånsrätt har betalats ut så fördelas resterande pengar mellan de oprioriterade fordringarna.
En förmånsrätt som är förknippad med specifik egendom, framförallt lös egendom som innehas med panträtt eller fast egendom som är intecknad.
Alla förmånsrätter kan göras gällande vid en konkurs. En särskild förmånsrätt kan även, till skillnad från allmän förmånsrätt, göras gällande vid utmätning.
Den som har särskild förmånsrätt har rätt att få ersättning direkt från försäljningen av den egendom som är förknippad med förmånsrätten.
De särskilda förmånsrätterna följer med bland annat:
- Säkerställda obligationer
- Sjöpanträtt och luftpanträtt
- Handpanträtt och retentionsrätt
- Panträtt på grund av inteckning i skepp, flygplan med mera
- Försäkringstagares fordran hos försäkringsgivare
- Sådan lös egendom som hör till näringsverksamhet som utgör företagshypotek
- Intecknad fast egendom eller tomträtt
De har inbördes prioritet enligt den ordning som de är uppräknade i FRL. Särskild förmånsrätt har nästan alltid företräde framför allmän förmånsrätt.
En prioriterad fordran som inte är förknippad med någon särskild egendom.
Allmän förmånsrätt kan endast göras gällande vid konkurs, till skillnad från särskild som även kan göras gällande vid utmätning. Det finns olika typer av allmänna förmånsrätter som har en inbördes prioritet enligt FRL.
Några exempel på allmänna förmånsrätter:
- En borgenärs kostnader för själva konkurssättandet och liknande kostnader
- Kostnader för upprättande av räkenskapsmaterial och bokföring
- Arbetstagares lönefordringar, samt fordran på semesterersättning, pension och liknande
(Mer info finns i FRL12§.)
(Du som vill läsa lite extra om det här kan också titta i Lönegarantilag (1992:497).)
De har inbördes prioritet enligt den ordning som de är uppräknade i lagen.
En fordran som inte omfattas av någon säkerhetsrätt eller förmånsrätt. Om det vid en konkurs finns några pengar kvar i konkursboet efter att fordringsägare med särskild och allmän förmånsrätt fått betalt får de oprioriterade fordringsägarna dela på eventuella pengar som finns kvar (upp till fordringarnas belopp).
Framställ tidigt ditt anspråk för den utestående fordran till konkursförvaltaren och bevaka hela konkursförfarandet. När pengarna från konkursboet räcker till och det blir aktuellt med utdelning till oprioriterade borgenärer, till exempel leverantörer, inleder konkursförvaltaren ett bevakningsförfarande.
För att framställa ditt anspråk på betalning ska du snarast ta kontakt med konkursförvaltaren. Hos kronofogdemyndigheten kan du få reda på vem som är konkursförvaltare.
Om tillgångarna beräknas ge ett överskott sedan kostnaderna för förfarandet har betalats ska förvaltaren vidta åtgärder för att upprätta ett utdelningsförslag. De fordringar som är upptagna i konkursbouppteckningen tar konkursförvaltaren med i konkursförfarandet. Så snart förvaltaren gör bedömningen att alla fordringar är upptagna i konkursbouppteckningen kan denne upprätta ett utdelningsförslag.
En borgenär vars fordran inte är upptagen eller som av något annat skäl inte är nöjd kan göra invändningar mot utdelningsförslaget. Fram till dess tiden för att framställa invändning mot utdelningsförslaget har löpt ut får en borgenär formlöst göra gällande sin fordran.
Hur kommer det sig att bankerna får full betalning vid en konkurs och andra företag bara får en promille av det de begär?
Det hänger ihop med att bankerna oftast täcker upp sin utlåning genom att kräva säkerhet i gäldenärens egendom. Därmed får bankens fordran förmånsrätt, det vill säga en särskild förmånsrätt enligt ovan och går före nästan alla övriga fordringar.
Vad ska jag tänka på innan jag ingår ett affärsavtal för att minimera riskerna vid avtalspartens eventuella konkurs
- Gör en kreditupplysning på företaget för att kontrollera om det har andra små och stora lån. Om företaget har många lån är det ett varningstecken såtillvida att om företaget skulle gå i konkurs imorgon visar det på hur många som står före i utbetalningsordningen och ju fler desto större är risken att du inte får något. I de fallen går det att kräva en säkerhet fram tills att betalning för tjänsten erläggs.
- Prata med kollegor inom branschen och hör dig för gällande företaget, om de har ett gott rykte eller är ökända för sena betalningar. Det är också en varningsflagg. Bolaget kanske inte går i konkurs, men det ekonomiska läget kan vara ansträngt och då bör du fundera en extra gång så att du är medveten om risken ditt företag tar när ni antar uppdraget.
- När du väl har bestämt dig för att arbeta med företaget, se till att avtala om att få betalt löpande under tiden som olika delmoment blir färdigställda. Kom överens om det redan från början och skriv in det i avtalet. Vänta inte med att kräva in ersättningen.
Det finns många fallgropar när det gäller affärer i allmänhet och konkurser i synnerhet - många fler än vad som ryms att räkna upp i en artikel. Desirée Lindqvists rekommendation är att prata med någon som har kunskap inom området så att du inte hamnar fel, om du är osäker. Du som är företagsmedlem i Hantverkarna har till exempel möjlighet att kontakta Desirée och ställa din fråga.